Bröderna bus blir alltid lika glada när det träffas igen, när de har varit ifrån varandra en stund.
När Douglas kom hem ifrån mamma, passa dem på att busa innan Lucia firandet.






Det var en trött nisse som gick på Luciafirandet, men han var super go, där han satt i frökens knä. Inga rörelse gjorde han till sångerna, som han annars kan hemma. Han var nog mest fundersam vad alla gjorde på hans dagis och nästan likadana kläder som han;)






Efter fikan, så ville pojkarna leka. Douglas hade så kul, så han ville inte åka därifrån. Han var så arg när vi skulle åka, illröd i ansiktet, dände ut magen så han blev som et U, skrek av ilska. Fröknarna hade inte sett han sådan tidigare, hahaha.




Kände att det kröp i kroppen på mig så jag beslutade att ta mig en promenad i det underbara vinter vädret,
fick med mig Hanna oxå. Det är så skönt att va ute och gå och prata med en vän samtidigt, man pratar så mycket när man är ute, det är konstigt det. är det för att det är lugnare?

När jag kom hem titta jag i brevlådan, hade fått ett julkort ifrån min bror Reynir och hans familj som bor på Island.
Det kortet värmde gott, man saknar sin familj, när man är bor så långt borta ifrån varandra.