Nu är jag riktigt utråkad, men har ingen lust att vara i skolan och vara hängig.
Men jag har inte samma konstiga känsla i kroppen som jag har haft dem tidigae dagarna, nu har bara förkylningen blivit ett snäpp värre, men hellre det än den otäcka känslan i kroppen. Jag var öm i varenda led och muskel och när jag rörde mig var det som det snurra till i kroppen. Låter knäppt, jag vet.
Men men skola i morgon annars blir jag knäpp av tristess.

Lycka för mig är när Johan är hemma och inte jobbar dygn. La mig igår kväll på hans vänstra arm/bröst, hörde när hans hjärta slog och man får en sån där underbar känsla "Älskar-Kärlek-Trygghet". Jag som annars bara kan ligga så i några få minuter, för jag kan inte somna för tätt ihop. Men nu jobbar han igen, har svårt att sova när han jobbar, inte för att jag är mörkrädd eller så. Men det är nog tomheten, jag har svårt att somna, drömmer konstigt och vaknar stup i ett.
Nog om det....

Nu ska jag försöka göra lite nytta så som städa golv. Har inte orkat det sista.